Bergvärme

Under de senaste decennierna, i takt med att teknik och utrustning har utvecklats, har priset på bergvärme sjunkit betydligt jämfört med exempelvis 1990-talet. Priset på bergvärme är alltid objektspecifikt och beror till stor del på bergvärmesystemet.

Priset på bergvärme påverkas av:

• kostnaderna för att realisera kollektorslingan, dvs. i allmänhet borrningskostnaderna för bergvärmebrunnen
• priset på bergvärmesystemet (den uppvärmda fastighetens storlek och behovet av varmvatten)
• kostnaderna för att installera bergvärmesystemet.

I renoveringsprojekt tillkommer merkostnader bl.a. för förändringar i elinstallationen och demontering av det gamla systemet, om det inte ska lämnas kvar på plats.

Borrning av en bergvärmebrunn påverkar priset på bergvärme

Priset på en bergvärmebrunn bestäms av brunnens djup och djupet bestäms av fastighetens behov av uppvärmningsenergi; ju större hus som ska värmas upp, desto djupare brunn behövs det. Borrningen av värmebrunnen utgör en betydande kostnadsandel, och därför måste dimensioneringen av bergvärmebrunnen vara tillräcklig även på lång sikt. I storleksklassen flervåningshus måste flera brunnar borras, och då måste brunnfältet dimensioneras korrekt för att få tillräcklig mycket värmeenergi.

En värmebrunn producerar cirka 100 kWh energi per meter och år. Således ger en 200 meters värmebrunn grovt räknat 20 000 kilowattimmar energi, och utöver den energi som erhålls för uppvärmning av fastigheten fås också uppvärmningsenergi motsvarande den elenergi som förbrukas av kompressorn.

Värmebrunnens eller energibrunnens djup, och därigenom priset på bergvärme, påverkas också av marken. Vid borrning av en bergvärmebrunn måste ett markskyddsrör av stål monteras för den mjuka jorden ovanför berggrunden för att förhindra att lös jord kollapsar och blockerar brunnen. Markborrning är långsammare än bergborrning och dessutom måste stålrörsstängerna svetsas ihop, och markborrning blir därför dyrare än bergborrning. En offert på en värmebrunn innefattar vanligtvis en viss mängd markborrning och den överstigande mängden faktureras till det i offerten angivna meterpriset.

Andelen mjuk jord påverkar också brunnens djup. Om det finns mycket mjuk jord måste brunnen borras djupare för att uppnå det aktiva djup (effektivt djup) som anges av dimensioneringen. Det aktiva djupet är det djup till vilket vattnet stiger i brunnen. Det finns sällan så mycket mjuk jord i Finland att merkostnaden för markborrning skulle göra en bergvärmeinvestering olönsam. Om andelen mjuk jord misstänks överstiga 50 meter kan en bergvärmeinvestering visa sig vara olönsam. Baserat på vår erfarenhet i Finland hittas berg före 20 meter i 95 % av objekten.

Horisontell slangar från brunn till tekniskt utrymme

Priset på en värmebrunn inkluderar vanligtvis horisontella slangar och installationen av dem från värmebrunnen till det tekniska utrymmet. Om den offererade kvantiteten överskrids, faktureras den överskridande delen separat till det i offerten angivna meterpriset. Mängden horisontella slangar beror på avståndet mellan brunnen och det tekniska utrymmet.

Det extra priset kan undvikas genom en s.k. nyckelfärdig leverans, då det i offerten ingår horisontella slangar från värmebrunnen till det tekniska utrymmet. Det är dock värt att notera att det i offerten kan finnas angivet den mängd horisontella slangar som ingår i offerten.

Installation av kollektorslingan i jord eller vatten

Kollektorslingan kan också installeras i jord eller i ett vattendrag i fastighetens närhet. Installation av en kollektorslinga för jordvärme i horisontalläge kräver ingen borrning, utan en grävmaskin används för att gräva ett dike som är cirka en meter djupt.

En horisontellt installerad kollektorslinga kräver en mycket större yta än en värmebrunn, som ryms även på en liten tomt. Fuktig lerjord är en bättre jordmån för en kollektorslinga för jordvärme än sandjord, eftersom sand inte avger energi lika bra som fuktig lera. Dessutom rekommenderas inte stenig jord för en horisontellt installerad kollektorslinga, eftersom stenar som flyttas genom tjälbildning kan skada jordvärmens kollektorslangar, vilket gör att vätskan i kollektorslangarna kan frigöras i jorden.

Om det i närheten av den uppvärmda fastigheten finns ett vattendrag, kan kollektorslingan placeras också där. I slangarna fästs vikter med vilkas hjälp slangarna sänks ned i vattendragets bottendy. Värmeöverföringsförmågan hos vatten är bra, vilket gör att en kollektorslinga som placeras i ett vattendrag ger minst lika mycket värmeenergi som en borrad brunn. Slangen måste grävas ned och installeras noggrant på stranden så att kollektorslingan inte följer med isen.

En kollektorslinga som ska sänkas ned i ett vattendrag kan spridas ut på isen på vintern eller installeras från en flotte på sommaren. Ibland kräver monteringen av vikter att en dykare anlitas, och då kan kostnaderna bli nära kostnaden för att borra en värmebrunn. Dykaren säkerställer att det inte finns några luftfickor i kollektorslingan och att slangarna inte ligger på stora stenar.

Bergvärmepumpens pris

Bergvärmepumpens effekt och därigenom dess pris påverkas också av behovet av uppvärmningsenergi och varmvatten. Ju större fastigheten är, desto större effekt kräver värmepumpen. Dimensioneringen av bergvärmesystemet i ett nybyggnadsobjekt beror på temperaturzonen (Meteorologiska institutet); i nybyggnadsobjekt är uppvärmningsbehovet cirka 31–42 kWh per uppvärmd luftkubik och energibehovet för varmvatten är ca 1 250 kWh per boende.

Priset på bergvärme för en villa

För uppvärmning av en 180 kvadratmeter stor villa för en familj med fyra personer och en rumshöjd på 2,5 meter skulle för uppvärmningen krävas mellan 13 950 och 18 900 kWh, och 5 000 kWh per år för varmvattenförbrukningen. Det beräknade totala behovet av uppvärmningsenergi skulle således bli 18 900–23 900 kWh. Vid fulleffektdimensionering skulle det i objektet sannolikt installeras en 7 kW bergvärmepump, vid deleffektdimensionering en 5 kW bergvärmepump. OBS! Dimensioneringen är riktgivande, dimensionering av ett bergvärmesystem måste alltid göras objektspecifikt.

Priset på ett bergvärmesystem för en villa varierar mellan 15 000 och 25 000 euro.

Behovet av uppvärmningsenergi i renoveringsobjekt beräknas utgående från den befintliga energiförbrukningen: exempelvis motsvarar 1 000 liter olja cirka 6 500–9 500 kWh utnyttjad uppvärmningsenergi (energiinnehållet i eldningsolja är 10 kWh/l och oljepannans verkningsgrad är 65–95 %).

Priset på bergvärme för ett radhus

Vid sidan av villor har många radhusbolag beslutat att övergå till en mer energieffektiv uppvärmningsform på grund av kostnadsbesparingar. Priset på bergvärme för radhusfastigheter beror bl.a. på värmeeffektbehovet, golvvärmens eller radiatorernas värmeeffekt samt behovet av varmvatten.

Priset på bergvärme för ett hyreshus

Bergvärme är en ännu mer populär uppvärmningsform också i stora bostadsfastigheter, eftersom den gör det lättare att få kontroll på uppvärmningskostnaderna.

Vid beräkning av värmeeffektbehovet för en flervåningsfastighet och totaldimensioneringen av uppvärmningsutrustningen måste hänsyn tas till effektbehovet för rumsuppvärmning, radiatorernas eller golvvärmens värmeeffekt, behovet av värmeeffekt för varmvatten och systemens verkningsgrader.

Även den eleffekt som behövs måste beaktas redan i planeringsskedet. Det kan vara så att elanslutningen måste ökas för bergvärmesystemet. Av denna anledning bör man säkerställa att en eventuell ökning av elanslutningen ingår i bergvärmeentreprenaden.

Begär en offert för din fastighets bergvärmelösning »

Varmvattenberedare efter behovet av varmvatten

Volymen hos varmvattenberedaren i värmepumpen Aries med integrerad beredare är 185 liter, vilket är tillräckligt för behovet av varmvatten i en normal villa. Om varmvattenförbrukningen är särskilt hög eller om det t.ex. finns en bubbelpool eller något annat objekt som kräver mycket varmvatten, är det lämpligt att komplettera bergvärmesystemet, t.ex. med Gebwell varmvattenvärmare.

Fulleffektleverans eller deleffektleverans?

Fulleffektleverans av ett bergvärmesystem innebär att systemet dimensioneras för att täcka 100 % av toppeffektbehovet. Således hanteras uppvärmningen av fastigheten och varmvattnet med bergvärme även vid sträng kyla, utan elpatroner. Ett fulleffektdimensionerat bergvärmesystem är en något dyrare investering, men driftskostnaderna vid köldtoppar är lägre än i ett deleffektdimensionerat system.

Ett deleffektdimensionerat system dimensioneras för att täcka 60–85 % av toppeffektbehovet, vilket innebär att vid sträng kyla tillkopplas elpatronerna, dvs. att uppvärmningen delvis utförs med el. Investeringskostnaderna för ett deleffektdimensionerat system är något lägre; tack vare en värmepump med lägre effekt och en något grundare värmebrunn; men driftskostnaderna är högre under perioder med sträng kyla när uppvärmning sker med elpatroner under tider med högt elpris.

Effekter hos bergvärmepumpar jämförs ofta med hjälp av COP-värde, värmekoefficient, och SCOP-värde, säsongsvärmekoefficient.

Priset för installation av bergvärmepump

Priset för att installera en bergvärmepump inkluderar transport av värmepump till det tekniska utrymmet, anslutning av värmepumpen till kollektorslingan och värmekretsen samt en eventuell beredare eller bufferttank. Dessutom inkluderar installationen idrifttagning av uppvärmningssystemet och en driftinstruktion.

Vid jämförelse av installationens andel i bergvärmeofferter bör man vara uppmärksam på bland annat följande saker: om transport av utrustningen ingår i priset för installationen, demontering och återvinning av gammal utrustning i renoveringsobjekt, elarbeten och elmaterial samt anslutning av varmvatten.

Gebwell Ab:s återförsäljare offererar på begäran bergvärmesystem som nyckelfärdig leverans, vilket inkluderar borrning av värmebrunnen och bergvärmesystemet driftklart installerat.

Priset för installation av bergvärme i renoveringsobjekt

I renoveringsobjekt medför demontering av det gamla systemet ytterligare kostnader. Anslutning av bergvärme till ett gammalt uppvärmningssystem kan i vissa objekt kräva att radiatorer ersätts med större. Det gamla systemet kan lämnas kvar som ett tilläggs- eller reservsystem. Delar av det gamla systemet, såsom beredaren, kan i vissa fall utnyttjas i bergvärmesystemet, vilket minskar kostnaden för bergvärmerenovering.

Ett bergvärmesystem kräver alltid en vattenburen värmekrets. Om det exempelvis i ett elektriskt uppvärmt renoveringsobjekt inte finns något vattenburet uppvärmningssystem, måste det i huset installeras en vattenburen golv eller radiatorvärmekrets.

Ytinstallation av bergvärme i renoveringsobjekt

Ett ytinstallerat bergvärmesystem implementeras prydligt och snabbt utan att konstruktionerna genombryts. I renoveringsobjekt kan golvvärme utföras som ytinstallation genom att rör förläggs ovanpå den befintliga plattan eller genom att spår för rörsystemet fräses i plattan. I renoveringsobjekt utförs en i efterhand installerad radiatoruppvärmning också vanligtvis som en ytförläggning.

Har du planer på att installera bergvärme i ett gammalt hus? Be om en offert för bergvärmerenovering »

Att ersätta oljeuppvärmning med bergvärmesystem

Funderar du på att byta från oljeuppvärmning till bergvärme? Många andra har också tänkt sig detta, eftersom bergvärme har blivit ett allt mer attraktivt alternativ i takt med det ökade priset på brännolja. Decenniegamla oljeuppvärmningssystem kommer sannolikt snart att nå slutet av sin livslängd och ständig reparation av gammal utrustning blir kostsam på lång sikt.

I många fall lönar sig enbart anskaffning av bergvärme parallellt med ett gammalt oljeuppvärmningssystem , eftersom oljeförbrukningen minskar avsevärt.

Statsbidrag erbjuds för att avstå från oljeuppvärmning

NTM-centralen ska bevilja statsbidrag till småhusägare som avstår från oljeuppvärmning. Ansökningstiden inleddes 1.9.2020 och bidrag kan sökas fram till hösten 2022 eller så länge anslaget på 30 miljoner euro räcker – läs mer!

Att gå över från oljeuppvärmning till bergvärme har varit rätt lösning för många som bor i villa.

Läs Tero Karhulas erfarenheter av att byta från oljeuppvärmning till bergvärme »

Hushållsavdrag kan fås för installation av bergvärmesystem

Att installera bergvärmesystem i ett gammalt hus berättigar till hushållsavdrag. År 2020 får 40 % av arbetsandelen dras av som hushållsavdrag. Hushållsavdragets storlek är 2 250 €/år, dvs. att i ett hushåll med två vuxna är det sammanlagda avdraget 4 500 euro. Den egna andelen är 100 € per make/maka. Installationskostnader på cirka 11 750 euro [(11 750 x 0,4) – (2 x 100)] berättigar till fullt hushållsavdrag.

OBS! Största delen av borrningen av en värmebrunn, cirka 90 %, är installationsarbete som berättigar till hushållsavdrag. Förutom borrningen av värmebrunnen berättigar installationen av bergvärmepumpen till avdrag.

Kostnader för geotermisk uppvärmning

Geotermisk uppvärmning är den mest förmånliga uppvärmningsformen när gratis bränsle inte finns tillgängligt, till exempel ved från egen skog till uppvärmning med ved.

Priset på bergvärme är mycket jämförelsedugligt vid jämförelse av kostnaderna mot andra uppvärmningssätt. Bergvärmepumpen producerar minst 3 kilowatt uppvärmningsenergi per kilowattimme el. Uppvärmningskostnaderna i hushåll med bergvärme består huvudsakligen av bergvärmepumpens elförbrukning. Nedan ett riktgivande beräkningsexempel på de årliga uppvärmningskostnaderna för en medelstor villa (150 kvadratmeter) för en familj på fyra personer:

*Nettoavkastningen beräknad med en bergvärmeinvesteringskostnad på 15 000 euro

Besparingar med bergvärme

Bergvärme är i princip värmeenergi som finns tillgänglig gratis, och som kan utnyttjas genom anskaffande av ett bergvärmesystem. Anskaffandet av ett bergvärmesystem är en lönsam investering som ger avkastning och medför besparingar.

Kyla på köpet

Vid bergvärme är det också värt att beakta den i det närmaste kostnadsfria möjligheten till kyla i fastigheten. Under sommaren kan värmebrunnen användas för kylning. I Gebwell värmepumpar finns en inbyggd förberedelse för anslutning av kyla. För produktion av kylenergi behövs enbart en cirkulationspump. Vid beräkning av bergvärmepris lönar det sig också att ta hänsyn till anskaffnings- och driftskostnaderna för elektriskt producerad kyla. Läs mer om markkyla.